Etikett: ofredande

I Sundsvalls tidning kan man läsa idag om en kvinna i 60-års åldern som har anmält en man för ofredande. Han har ända sedan i juni när han mött henne på promenader uttalat ett Hej! Detta upplever hon som mycket provocerande. Mannen som hälsar är i 80-års åldern.

Jag tänker förstås genast när jag läser detta att denna kvinna måste vara inflyttad från en såkallad stor stad, t ex Stockholm där det är helt andra seder och bruk som gäller. Nedan kommer därför en liten manual som man kan ha i fickan om man är osäker.

Hälsandets historia är något som sträcker sig långt tillbaka i tiden och är något som var brukligt även i Stockholm på 1900-talet. Under 2000-talet har dock hälsandet successivt dött ut, främst i storstäder. Här har man till skillnad från mindre orter alltid täckning, ett annat ord för internetuppkoppling. Detta leder till att de flesta människor har blicken fokuserad på sin telefon istället för att ta in atmosfären i omgivningen. Om du mot förmodan skulle få ögonkontakt med någon människa i Stockholm så bör du inte hälsa då mottagaren snabbt gör följande antagande, att du är en lågintelligent lantis eller har en skruv lös. Det spelar ingen roll att de flesta som bor i Stockholm faktiskt kommer ursprungligen från mindre samhällen som Kårböle eller Blattnickssele. De vill inte för sitt liv bli förknippade med andra lantisar. Skulle någon annan heja på dig när du är i Stockholm, ja då är det en turist eller en precis nyinflyttad ”lantis” som inte lärt sig hur man skall bete sig som en ”Stockholmare”.

I mellanstora städer är det fortfarande tillåtet att hälsa med ett enkelt hej förutsatt att personen går på samma sida av vägen. Är det någon du brukar möta på dina dagliga promenader är det inte bara tillåtet utan även rekommenderat  att hälsa.

I småstäder och samhällen hälsar du på alla, punkt slut. Här skall du hälsa även  när du sitter i bilen. Tänk att armen är en vindrutetorkare och så hälsar du! Det är viktigt att vinkningen är tydlig då en liten lätt lyftning av handen kan tolkas som något annat. Det har hänt att någon, inga namn nämnda, med bestämdhet hävdar  att grannen pekat finger åt honom på 86:an, varför denne någon inte hejar på sin granne sedan 20 år tillbaka trots att grannen vid upprepade tillfällen bedyrat att han bara skulle blända av.Du behöver inte hälsa om det är en BMW eller Audi av årets modell med tillhörande takbox. Det är en turist eller en försäljare som bara är på genomresa.

I en by så förutom att hälsa så stannar du faktiskt och pratar. Det är det enda sättet för dig att hålla dig ajour då du trots att du betalar dyra pengar för en internetuppkoppling inte har någon eller så är den så långsam att det går fortare att skicka ett brev med Postnord. Att göra en kompletteringshandling i byns affär kan ta ett par timmar trots att man bara skulle ha en gul lök. Man talar om vädret, fisket eller får reda på ett och annat som andra får reda på via Facebook. Tack vare att förhållningssättet till hälsandet icke på något vis förändrats i de mindre orterna så klarar sig människan där mycket väl. Under åratal av småprat har så pass mycket information utbytts att du vet precis vem du skall ringa om du behöver hjälp med avloppet, låna ett verktyg, få skjuts in till stan eller har slut på medicin. Om du mot förmodan råkar ringa till någon som inte kan hjälpa dig direkt så hjälper de till genom att ringa eller hänvisa dig  till någon som faktiskt kan.

Hade kvinnan haft tillgång till min lilla manual så hade hon vetat att det hej hon får på sin dagliga promenad inte är att klassa som ett ofredande. Det är ett brukligt beteende i denna mellanstora stad och tyder istället på att den 80-åriga mannen helt följer de seder och bruk som förekommer här.