Lite tacksamhet vore på sin plats! 

Har motvilligt skaffat Swish. Insåg till slut att det var ett måste för att kunna betala New Body (New Bodys produkter är jättebra. Jag kommer troligtvis därför ha underkläder som håller ända fram till pensionen.)Restaurangchansen, toapapper, jultidningar etc. Dessa produkter stödköper  man av sina stackars utarbetade väninnor. Som om det inte vore nog att jobba heltid så får ju föräldrarna som bekant ligga i som illrar för att deras barn/ungdomar skall kunna utöva sina idrotter. Man pådyvlas både det ena och det andra i fikarummet, oväntade besök där det halas fram en katalog med diverse kakburkar för ockerpriser. Kakorna är den värsta produkten att bli av med. Det vet jag av egen erfarenhet. Eftersom jag tycker att det rent av är en dålig och dyr produkt själv, hade jag därför svårt att pracka på stackars lågavlönade sjuksköterskor dessa kakor.

Tanken är ju att ungarna själva skall sälja skiten men det är ju pinsamt, jobbigt och så är det ju synd om dem för de tränar så många dagar i veckan. Därför blir jag så lycklig när det står en rosenkindad nioåring i dörrhålet som har förstått att vill man nåt här i världen är det bara se till att jobba. De är övervägande flickor som vågar sig på dörrförsäljning. Det är i regel också mödrarna som är mest aktiva i försäljningen, förmodligen av samma orsak. Fädrerna tycker att det är jobbigt och pinsamt.

Har man inte ett gigantiskt hus med tillhörande källare eller dylikt får man använda sin egen våning som lagerlokal. Har man tillika en katt som älskar att gnaga sönder kartonger och toapapper har man ett riktigt problem. Katten tar sig nämligen in och upp överallt.Till slut har man köpt på sig ett jättelager med toapapper för balarna blir osäljbara.

Nu har föreningarna börjat ta på sig arbeten också som barnen/ungdomarna skall utföra. Eftersom de inte har körkort så skall ju föräldrarna med och medan föräldrarna står i snålblåsten och drar spik ur blivande massaved så håller ungarna mer i mobilen än i ett verktyg. Hålla koll på återvinningsstationer har också varit en angenäm uppgift. Samma sak där, man blir tilldelad en station som inte ligger i ens närområde utan det krävs bil för att ta sig dit. Ens finniga tonåring vägrar ta i andras sopor vilket är fullt förståeligt för man skulle gärna vilja vägra själv… Men som mor står man där i snögloppet och försöker pressa in sopor som de föregåendes ägare inte orkat göra.

Har ni någon gång hört t ex Foppa, bröderna Sedin, Zäta, Alshammar, Zlatan  eller Anja Pärsson på diverse galor tacka sina mödrar (och en del fäder) för kakförsäljningen, skjutsen eller markservicen?

Jag minns stressen som det var igår så därför kommer jag sannolikt handla av er nästa år igen! Inte kakorna, där går gränsen!

PS. Mitt swish-konto skall vara lika hemligt som min godisgömma så säg inget till de ”småbarnen”;-)

Annonser