Från biff till falukorv! 

En fråga som jag får så fort jag kommer hem innanför dörrarna är – Vad ska vi äta idag?! Slutat att svara på den frågan efter att jag gjort familjen besviken alldeles för många gånger.

Min intention är nämligen när jag skall införskaffa mat att jag skall handla så bra mat som möjligt och gärna planera för flera måltider på en gång så jag slipper handla dagen därpå. Planering sker i butik efter att ha sett vilka varor det är bra pris på, lite löpande liksom, så därför måste jag  backa i butiken för att komplettera med grönsaker, såser etc. Allt detta sker i racerfart. Kan butiken utan och innan och jag arbetar målinriktat när jag väl är inne i butiken.

Jag rycker åt mig en självscanner, köper en eller möjligtvis två påsar då mina fina självscanningskassar aldrig lyckas hitta tillbaka in i butiken efter att ha burits ut därifrån. Jag gräver en stund i handväskan efter ett mynt eller den där lilla plastflärpen jag fått i en butik någon gång för att kunna ta en kundvagn,  inser att den är borta och sliter åt mig en korg istället. Antingen glömmer jag att packa i påsarna direkt alternativt packar fel vilket jag brukar inse vid mejeriavdelningen när mjölken skall i. Brukar då placera mig i något hörn så att jag inte är i vägen för någon och börjar sedan packa upp, bröd, tomater, basilika och andra varor som man inte vill äta i mosad form. 

Jag är hungrig men har fortfarande energi kvar, planerar således att göra pannbiffar med lök samt koka mandelpotatis till det, ser sedan att det är x-pris på tunna revbensspjäll varpå de också slinker ner i korgen i händelse av bra grillväder. Upptäcker sedan en stor skylt att om jag handlar för över 200:- får jag köpa snuskigt billig svensk fläskytterfilé som jag då tänker att jag kan göra en fräsch gryta av. Börjar därför slänga ned varor så att jag definitivt passerar 200 kronors gränsen, falukorv bland annat vilken endast älskas av familjens jycke. Men åh där har de färsk torsk på extrapris, fishtacos yes! Kutar  tillbaka till grönsaksavdelningen för att komplettera med diverse grönsaker som är ett måste till var och en av rätterna. Väl där är scannern spårlöst borta! Dyker ner i påsen med charkvaror, scannern borta, får således vända tillbaka till föregående område, dvs charken och hittar till slut scannern prydligt placerad i en behållare med löjromsburkar. 

Vid det här laget bär jag en kasse i ena handen, en korg med en överlastad kasse i den andra. Svetten lackar, hungern blir övermäktig, bestämmer därför att toapapper får vänta. Jag banar mig fram till godishyllorna rycker åt mig en chokladrulle och överväger starkt att börja tjuvstarta på den i butiken, lite snyggt och diskret på den sidan där streckkoden inte är men lyckas behärska mig. Scannar kasse nummer tre och börjar packa om varorna en sista gång för att sedan checka ut. Tar två kassar i ena näven, en i andra, linkar fram till bilen, slänger in dem i baksätet då  bagaget är fyllt med återvinning. Slänger mig in i bilen, åker hem, packar upp varorna med blixtens fart för att få trycka i mig min chokladrulle. Den är borta! Jag har scannat den så den är bevisligen betald, överväger att åka tillbaka men nej, jag är alldeles matt. Tar mig en macka, slänger mig i fåtöljen och övertalar mig själv att jag bara skall blunda en stund men somnar givetvis som en sten. Vaknar kl 17.00 och tänker; vilken  tur att jag inte sa att det skulle bli biffar med mandelpotatis! Jag fräser på falukorven det går fort! 😅

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s