Det var roligt så länge det varade

Från att ha varit nästintill pedant tidigare så är det raka motsatsen nu. Inte för att jag gillar att ha stökigt, tvärtom men det är liksom ingen mening. Jag  har kört med lite egenterapi och till slut lärt mig acceptera skiten. Det tog ett par år innan jag verkligen kunde göra det. Det liksom ryckte i mig att resa mig upp ur fåtöljen för att ställa upp skor på skohyllan, stoppa tillbaka någon DVD fast det egentligen var meningen att vi skulle umgås och se på en film tillsammans (det gjorde man förr) umgicks alltså, utan en varsin telefon eller platta i knäet. Det enda jag såg var det förbannade DVD-fodralet som låg på tv-bänken. Observera att jag skrev fodralet, inte fodralen! Med mina nu sunda ögon så inser jag ju vad sjukt det var. Efter ett par år av ett eget KBT-program så lärde jag mig till slut att ignorera och tom acceptera inte bara ett utan en hög fodral. Efter åratal med haranger från undertecknad som; förstår ni hur det känns???!!!! Här har jag varit inomhus hela helgen och städat medan ni varit och badat och så kommer ni hem och skitar ner!!!!!   Ni pissar på mig!!!!!!! 

Efter en släng av cancer så blev jag ”botad” från min städmani. Jag kan sitta i köket och konstatera att det hänger lite stekt ägg på spisluckan, tänka lite lojt; det där borde jag torka bort! 9 av 10 ggr gör jag det inte. Ingen mening tänker jag nu, kommer ändå nytt klet om ett par timmar. Då är det ju liksom ogjort. Jag städar icke om det är bra väder ute, det kan vara skitväder imorgon och då kan man städa. Spelar ingen roll om så kungen skulle komma. Vi har bara ett liv och några ynka bra sommardagar per år vanligtvis. Med denna filosofi kombinerad med en kanonsommar kan ni ju tänka er hur det såg ut!!! 

Jag var helt enkelt tvungen att städa. Herregud  tänker ni, de andra måste väl hjälpa till?! Ja men det är ju det som är hela grejen, ofta har kvinnor och män helt olika uppfattning om vad städning är. Jag anser att man lägger var sak på sin plats, dvs fnasiga sockar skall förflyttas till tvättkorgen, inte göras till ett prydligt paket med motivationen; de där, de hade jag bara en stund igår kväll, kan ha dem imorgon. Det är bara det att det är inte en käft hemma som minns att de gjorde ett litet paket dagen före utan de tar fram nya strumpor och så där håller de på. Så alltså, mina män hemma fluffar inga kuddar, ställer tillbaka fodral, eller sorterar bland tidningarna. På sin höjd göra en prydlig bunt av gamla tidningar och reklam. Påbörjade kläder ligger överallt för de skall ändå användas sen…nån gång. Så nej tack men tack ändå, när jag väl städar vill jag göra det själv. Varenda filt skall vädras, kuddar fluffas, soffan dammsugas, även under dynorna! Vet ni hur jobbigt det är med mynt som fastnar i röret? Hur kul är det att fylla dammsugarpåsen som kostar 25 spänn i snitt med sockar? Alltså måste dynorna i soffan lyftas bort ordentligt och helst skulle man behövt återvinningskärlen, spargris, soppåse och tvättkorg i närheten. Under dynorna kan man hitta, glasögon fjärrkontroller, chips, mynt, strumpor, bh…. Ja vadå jag har väl inte påstått att jag inte dräller omkring mig ?! Skillnaden är att ingen plockar upp efter mig. Så häromkvällen städade och det ordentligt. Se vad fint!

Jag njöt av lukten av rengöringsmedel och jag unnade mig en öl. Åh vad skönt det skall bli och komma hem till ett städat hem. Jag gick och lade mig och på morgonen tassade jag ned för att inte väcka min lilla juvel som snusar sött med sin flickvän.

Men vad i….?! Va f-n, ungj-l du pissar på mig! Respekt för f-n! Tänkte jag och insåg, jag har fått ett återfall!